Djursjukhuset

Igår fick Sylvester en smäll av katten Sally, som ni förstår är de inte bästa vänner, än! Sally såg ut att tänka "nu vågar du nog inte stanna kvar här din dumme hund"...

Oturligt nog verkade hennes slag träffat rakt in i hans högra öga, ögat tårades upp men inget syntes. 

Ringde rådgivningen på djursjukhuset och de tyckte jag skulle avvakta tills dan efter och använda lite ögonskölj.

I morse var ögat helt grått, blev orolig (läs. hysteriskt) så jag åkte in akut. 

Efter en väntetid på 2 timmar kom vi in. Träffade en väldigt trevlig veterinär som droppade i nån vätska, först blev det gult sen grönt och sen lyste hon lite med en lampa. Allt detta var såklart fruktansvärt traumatiskt tyckte Sylvester & gav upp en riktigt fajt. 

Men det är ju så att om man bara väger  2,3 kg så kommer man ingenvart. Det fattade han ju ganska snabbt och satt snällt genom resten av undersökningen. 

Och veterinären kunde då konstatera att det var en liten repa men inget allvarligt. Så det blev recept med hem på antibiotika och lite ögondroppar, behandling på 7 dagar med återbesök.

Inte nog med det så fick han en liten "tratt" eller vad det kallas att ha runt halsen ifall han skulle börja klia sig i ögat. Sjuksköterskan kom ut för att testa storleken, men den var ju helt livsfarlig bestämde sig Sylvester för och vi hade värsta showen i väntrummet. 

Jag stod med hans koppel virad runt mig 2 varv, sjuksköterskan med en tratt och röd i ansiktet av ansträning och en hund som hoppade runt på sina bakben. De andra hundarna i väntrummet skällde i kör, typ "visa henne vem som bestämmer".

-Vi kan nog vänta att sätta på den om han nu verkligen börjar klia, försökte jag fram med ett leende.

 - OK sa hon och vände på klacken!

Ja det var ju riktig kul! he he he... inte...

Läs här en intressant artikel om ögonskador

När vi kom hem stod katten Sally och väntade med en belåten min, hon tänkte nog, "ha ha, äntligen blev jag av med han!"

Men nej tyvärr Sally "he is here to stay!

bild från sxc.hu