Jag började helt enkelt med att sätta honom i valpburen som finns i vardagsrummet, sen gick jag fram och tillbaka från vardagsrummet och in i köket, i köket såg han mig inte, sen tillbaka in i vardagsrummet. Han gnällde lite och försökte hoppa ut ( som vanligt)
Detta får helt enkelt ta sin lilla tid. Sylvester är ju väldigt envis och man måste verkligen vara konsekvent för att han ska förstå, helt plötsligt en dag så fattar han väl.
2 kommentarer:
jag som träffat Sylvester tycker
att det är en alldeles underbar egenskap att han är envis, det passar hans karaktär och dessutom passar det bra in i vår "familj" VI ÄR ALLA envisa ;-)
tack mamma inga-lill det är så sant så sant!
Skicka en kommentar